Födelseplatsen
Hej igen kära bloggläsare och gott nytt år på er! Hoppas ni alla hade en trevlig afton med mycket pompa och ståt. Här kommer en uppdatering på vad vi tre amigos gjort de senaste dagarna.
Efter att ha firat in det nya året tog vi på nyårsdagen vårt pick och pack och satte oss på bussen som tog oss från Auckland och styrde kosan mot halvön norrut.
Denna del av landet heter Northland och så fort vi lämnat vår senaste orts skyline bakom oss fick vi genom bussfönstren se mjuka böljande berg och kullar tona upp.
Det vandrar runt många svartvita mjölkkor, får och också en del hästar på betesmarkerna runtomkring här och skogarna på bergsluttningarna är en blandning av våra barrträd och mer exotiska växter som det ser ut att kunna hoppa fram apor från. Det är väldigt idylliskt och vi slår oss själva på fingrarna när handen undermedvetet sträcker sig efter kameran stup i kvarten.
Vårt första stopp här var staden Whangarei. Här bodde vi faktiskt på stadens Grand Hotel, därför att alla hostels var fullbokade. Dock kan det KANSKE ha varit grant år 1978, så förunnas oss inte alltför mycket.
Här kikade vi in staden och vandrade även upp genom djungeln längs med Ross Track till en bergstopp och fick belöningen med en fin vy över området. Foton togs och sedan började den bekväma nedförsbacken tillbaka till busstationen för att ta oss ännu längre upp i Northland.
Pahia, som ligger i området Bay of Islands, blev vårt nästa mål och det visade sig vara helt rätt val!
Backpackingboende på bargatan, 50 meter till stranden och vattnet som segelbåtar stoltserar i mellan småöar. Fri tillgång till kajaker och tennisracketar hade vi också, vilket vi givetvis tog till vara på.
Området är turisttätt och det kändes som en (utan att ha varit där) miniversion av Saint-Tropez. Sågningar av denna liknelse är varmt välkommna i kommentatorsfältet då den kan vara helt missvisande!
Det har däremot inte bara blivit glassande i solen utan vi har också vandrat i skog och mark och även besökt platsen där nationen Nya Zeeland grundades år 1840. Då signerades det så kallade Waitangifördraget av urinvånarna maorierna och de naturresurshungrade britterna och båda parter lovade därmed att främja ett enat land med mål om god välfärd.
I skrivandets stund sitter vi vid stadens bibliotek och försöker komma på vad vi ska göra idag innan en buss tar oss tillbaka till Auckland för att kunna ta riktning mot nya gyllene ställen. Ett angenämt problem.
Hade gott!
Grön
